PLL time
Sticker och möter Melissa och sen vidare hem till Linnea för veckans avsnitt av Pretty little liars! Äntligen. Jag dör av längtan varje vecka, lite mer vissa veckor, men aldrig mindre. Har ni inte börjat nörda än så gör det! Man fastnar. Jag såg hela första säsongen(22 avsnitt som är 45 minuter långa vardera) på två och en halv dag tror jag, det säger väl allt? Håller på att dö av hunger med så jag tror att det blir lite käk på BK i mina fina mjukiskläder också! Smell ya later!
31 januari 2012
I morgon är det februari, shit vad tiden går. Då har det varit 2012 i en månad, i don't get it. Jag har kommit på vad jag vill göra "när jag blir stor". Jag vill göra skillnad. Vad jag vill bli? Jag har ingen aning.
30 januari 2012
Hela mitt inlägg försvann! Helvete. Nu orkar jag inte skriva lika mycket som förra gången. Sammanfattning av det förra... Ska bryta min dåliga vana och sticka till gymmet för att träna Bodypump med Melissa ikväll. Jag ska gå ner lite på magen och insida lår så att jag ser awesome ut på beachen i sommar. Ska ju till Alanya och vill ha tillbaka min drömkropp tills dess. Man mår bra av att ha mål i livet. Stora som små. A woman's gotta do what a woman's gotta do, därför sticker jag till gymmet och påbörjar min process!
I brist på fritid!
fear the fear
Jag förstår mig inte på mig själv. De flesta känner väl antagligen samma sak tusen gånger om dagen. "Ångra aldrig det du gjorde, utan det du inte gjorde" är precis det uttryck som bitit mig i baken. Jag börjar ångra det jag bangar(det är väldigt få saker jag bangar), men när det kommer till ämnet killar så är jag alldeles för blyg och tillbakadragen, kommer aldrig hitta någon om jag fortsätter såhär haha. Inte för att jag letar och vill stressa in i något men jag menar bara att jag ångrar det jag inte gör, typ som om man skulle vilja ragga på någon snygging på krogen så skulle jag aldrig gjort det. Kan ragga åt mina vänner, men inte åt mig själv, dessutom får ingen ragga åt mig heller. Jag vill aldrig behöva känna att jag inte gjort något utav mitt liv, att jag inte tog tillfället i akt osv. Men ändå vänder jag mig själv ryggen. Jag är så himla bra på att pusha mina vänner till att göra saker som dem inte vågar och tydligen fungerar mitt pushande de flesta gånger, men det finns ingen jävel som kan pusha mig(min envishet) och jag kan inte pusha mig själv. Jag är nog rädd för att bli avvisad, att få ett nej eller att göra bort mig i de flesta sammanhang. Skulle jag bli det så känns det som om det var onödigt att jag gjorde något överhuvudtaget. Jag vill veta att allt lönar sig, annars är det inte värt det. Jag borde istället ta och lära mig att chanser inte kommer och går, utan att om en chans kommer så ska man ta den, för man vet aldrig om den kommer tillbaka på rätt tidpunkt nästa gång eller överhuvudtaget, och att det inte är värt att låta chanserna flyga iväg. Jag ska försöka göra något som jag vill men inte vågar vid nästa tillfälle, vad det än är. Jag måste bryta min största rädsla...
29 januari 2012
Kanske borde skrivit det igår. Men faaaan vilken flippad kväll det var i fredags. Jag måste påpeka att jag var sjuk i huvudet HAHAHA. Vissa saker som hände kunde jag inte ens föreställa mig skulle hända. Bästa med kvällen var nog när jag och Lindosh stod och jidderdansa. Det var hur mycket vänner och bekanta som helst där, en sån kväll som händer typ en gång om året, dem asgrymma utekvällarna. Att jag blivit mer för House musik gjorde bara saken bättre då man var på Trädgårn! Det finns så mycket jag vill skriva som jag inte borde, men jag vet ju. Tack till alla kära glada människor jag träffade! Ni gjorde min kväll bättre än vad jag gjorde. Har tyvärr inga bilder, men jag, Lindosh och Linnea såg awesome ut när vi gick dit iallafall. Hur vi såg ut när vi gick därifrån går nog inte att kommentera, eller hur jag såg ut då hahahhaha. Bra kväll det där!
27 januari 2012
Jag älskar mina vänner!
26 januari 2012
Jag har börjat gilla hästsvansen igen! Kanske för att mitt hår ser ut att vara 2 cm långt när jag har en hög svans och därmed har upptäckt den låga eller för att jag upptäckt att jag hatar att ha hela uppsatt och kör på någon smal slinga nedsläppt vid ansiktet. En sak är jag säker på och det är att jag älskar att ha slingat hår i kombination med hästsvans, det ser mycket mer levande ut och jag gillar de olika nyanserna. Skit i allt jag skrivit ovan. Hästsvans är snyggt, punkt slut!
Heaven only knows that real can be better than the fantasy...
Fastnat för en ny låt nu. Den är med i Pretty little liars. Fett värd att lyssna på.
25 januari 2012
Såg att jag skrivit över 1500 inlägg, detta är det 1553:e. Shit. Hur orkar jag skriva så mycket på två och ett halvt år? Vad mycket jag har behövt skriva av mig. Sitter för tillfället och kollar lite möbler på blocket och lyssnar på lite go House. Fan vad jag fastnar mer för det, House alltså. Inte sån Pitbull "house" utan mer sådant som man bara hittar med typ Avicii och David Guetta bland annat. Måste bara skriva lite om vad jag drömde om. Drömde att jag hade 3 killar som ville ha mig och jag visste fan inte vad jag skulle göra, det var verkligen PAIN IN THE ASS. Hoppas att jag ALDRIG får det så. Det är fan inte okej och behöva välja alltså hahahhaa. Tillbaka till möbler. Ska inreda vardagsrummet i svart och vitt med lite lite klickar av rött(min favoritfärg för er som inte visste) och guld såklart. Köket i beige o turkost. Låter fräsht va? Vill bara flytta in så att det blir av någon gång. Behöver lite och göra känner jag. Men i morgon så är det möte med soc om möbelbidrag bl a så man får väl försöka fiska in lite pengar och börja se över vad man ska köpa och så. Synd att möbelbidraget är så litet och att alla möbler är så dyra. Jobb och pengar behövs TACK! Nu hade jag inte alls mycket mer och skriva om. Tråkigt inlägg men skyll på min inspiration. Får pengar i morgon förresten. Ska försöka ta och sticka till stan(om jag hinner) för att köpa det där linnet jag vill ha. Såg att det var slut i min storlek på nätet, hoppas att inte lika många kommit över dem i affärerna. Vill verkligen ha det på Linneas och Melissas bday party!
Snart gäller det igen brudar! Dör av längtaaan till utgång!
you gotta hate this pic
Okej man kan inte påstå att någons åsikt är fel, för en åsikt kan aldrig vara fel. Jag håller självklart med om att bilderna däruppe är lite läskiga(o Nicole något mindre läskig än de övriga). Men då kommer vi till bilderna där nere. Dem tre första bilderna är aaaaawesome! Men come on. Marilyn Monroe? Hon har nog ett av de vackrare ansikten men kroppen? Jag är medveten om att det var vackert då, men nu? Nej nej nej. Jag fattar inte hur människor kan föredra det, eller Kim Kardashian, Beyonce osv. Det är en sak och ha en vacker kropp, men celluliter, bristningar och elefantlår hör inte dit enligt mig. Självklart ska man inte heller ha lår som är lika smala som midjans smalaste punkt, men lite propetioneligt kan det ju vara. Lite skillnad men inte för stor, om ni förstår? Jag fattar inte varför människor måste vara antingen eller? Kan man inte vara någonting emellan överviktig, opropetioneligt och smal? Det värsta är nog att vara mittemellan för då är man väl både för tjock och smal på samma gång? Nej, man behöver väl inte ha size 0 i kläder, men man behöver väl inte heller ha XL på allt? Varför inte ligga på XS, S och M(beroende på vilken benstruktur man har)? Smaken är som baken och nu kommer väl jag kalla folk med storlek XL för tjockisar men så är inte fallet. Jag fattar inte varför man måste vara antingen eller bara. Jag tycker att de människor som är allmänt feta, sitter hemma, nyper sig i fläsket och slänger i sig massa skit och sen kallar folk för smala för att de ser hälsosamma ut, kan dra sig utåt och motionera lite istället för att hacka ner på andra. Många pratar om att man ska vara en bra förebild och inte missbruka till exempel. Men ett matmissbruk drabbar också barnen om man har några. Tänk er själva, att ha en massa sötsaker i skafferiet, lättåtkomligt för barnen, sitter och äter en massa själv(barn gör inte som vuxna säger, utan som vuxna gör). Det är klart att barnen äter samma mat, äter mycket sötsaker för att de tror att det är rätt. Sen slutar de som diabetiker, överviktiga, mobbade osv. Bara för att man är överviktig så är det inte rätt att bli mobbad, men man ska väl inte ge barnen en anledning till att vara utanför? Och barnens hälsa ska dessutom alltid gå först. Så jag hänger med på Anna Ankas uttalande om att det är själviskt att vara "tjock" även om jag inte tycker om henne i övrigt speciellt mycket. Lite kött på benen får man faktiskt ha, men det betyder inte att man ska väga 85 kilo om man är 160 cm lång och har en smal benstomme. Då är man ÖVERVIKTIG. Lagom är alltid bäst. Det jag ville komma fram till är att man inte behöver stå för motsatsen när man inte gillar en sak, ibland är det bäst att ta lite av motsatsen och lägga på det på det man inte gillar för att hitta en balans. Här har ni iallafall några kroppar JAG tycker är aaaaassnygga. Smaken är som baken dock.
PS: Jag förstår att bilden står för skillnaden mellan idealet då och nu. Men detta är vad som framkommer i mitt huvud.
Inte för mycket, inte för lite
Före och efterbilder
Före-bilder
Efter-bilder
23 januari 2012
Helt otroligt att jag fortfarande lyckas skriva 2011 efter 23 dagar. Jag har kommit på vad jag vill bli när jag blir stor. Eller nja inte riktigt när jag blir stor, men i något år eller två. Då vill jag jobba som frisör. Ska faktiskt ta och hämta lite papper från arbetsförmedlingen och bli lärling hos min mamma/pappas fruga. Dvs att jag kanske är frisör om några månader, wohooo! Jag kommer att bli övergrym iallafall. Måste lära mig lite om färgerna och så måste jag lära mig att klippa, sen e det nog klart. För att färga och slinga kan jag ju redan. Kör lite bilder som kan bekräfta hur duktig jag faktiskt är i ett separat inlägg, dessutom med hjälp av färg från affären!!!
nostalgi
20 januari 2012
Jag har precis insett att livet är för kort för att bli bortkastat. Med detta sagt så vill jag inte ångra ett skit av mitt liv om döden skulle knacka på min axel i morgon *peppar peppar*. För att undvika en sådan situation så ska jag göra det bästa av mitt liv, dvs njuta, göra det jag tycker om och göra och definitivt göra det jag drömmer om eller bara något litet jag känner för att göra. Åren går fort, och jag kan fortfarande sitta och ångra det jag inte gjorde, det jag gjort som jag tidigare ångrat skiter jag i princip i numera. Jag ska bara ta och skramla ihop lite pengar till allt jag vill göra med, allt kostar(TYVÄRR) och därför måste man fylla fickorna lite. Det är lika bra att göra det med något man tycker om att göra. Jag vill egentligen inte skriva ut det eller skylta med någonting men jag var på ett infomöte idag som inkluderade en speedintervju, förhoppningsvis får jag jobbet, för det är verkligen något jag skulle trivas med och dessutom något som jag vill göra. Inte i flera år, men kanske något år eller två? Man måste ju testa på lite annars ångrar man ju det man inte testade, eller hur? Jag dör för upplevelser och jag är nyfiken så jag fattar inte varför jag gömt mig själv i den jordnära naturen, jag älskar att upptäcka nya saker och bara göra något för att jag känner för, jag mår bra utav det. Jag skulle aldrig påstå att jag inte mår bra av en fast grund och en raksträcka, men man behöver nog lite svängar för att uppskatta det stabila, så varför inte passa på nu när man är ung, har hälsan och barnfri? Man behöver göra det man känner för, inte bara det man måste och därför SKA jag till både Tomorrowland och därefter Alanya i sommar bl a. Pengarna får man väl försöka skrapa ihop, men det kanske inte är speciellt lätt. Men jag ska inte sluta försöka, jag behöver pengar och då ska jag skaffa pengar, då får man gå enligt mallen(söka jobb, gå på intervjuer, bli anställd, trivas, jobba bra, få ut en lönecheck). Har dessutom insett att småsaker som man känner för att göra ska göras. Jag har inte tid för att sitta och rabbla över en liten skitsak som jag tidigare gjort och dessutom göra en höna av en fjäder, nej nu ska det upplevas äventyr. Jag ska lära mig att se varje dag som ett äventyr, i både motvind och medvind.
16 januari 2012
Är fortfarande ovan vid att skriva 2012 i rubriken... Förra året, dvs 2011 var ett av de bästa åren på länge iallafall. Detta hände:
♦ Jag blev singel
♦ Jag var på Bon Jovis konsert
♦ Jag tog studenten
♦ Jag hade världens bästa Alla hjärtans dag med Lindosh
♦ Jag var på min första solsemester i Alanya
♦ Jag fyllde 20
♦ Jag gick från att vara en flitig elev till en latmask och arbetslös
♦ Gick ner 4 kg
♦ Fick tre lägenhetserbjudande, inkl den jag ska flytta till
♦ Hittade brudarna! (Jag, Melissa, Linnea, Jaqlina, Jenny, Lindosh, Emmelie)
♦ Började min karriär som "Wtf-människa"
♦ Gjorde ett av mina största misstag någonsin
♦ Blev blondie igen efter en kort röd och brunettperiod
Det är lite av vad som hände. Orkar inte lista ut mer. Min hjärna blir överbelastad. Dags för c&t dvs cigg&te ♥
Love us!
the leading man
Ska äääääntligen se The leading man! Hittade den på någon se onlinesida. WOHOOOOOOO! Ska äntligen få se den film där min man har huvudrollen. Eller ah, en av mina män. Vin är ju med i rätt många filmer.
13 januari 2012
OOOOORKAR INTE!!! Jag orkar fan inte gå till arbetsforum klockan 10 på morgonen! It doesn't heeelp. Tack soc för att ni gör avdrag på försörjningsstödet om jag inte går dit!
Mina ögon sjunker ju fan ihop, vill sooooova!
speachless
Jag har inte den blekaste om vad jag ska skriva om. Tankarna rullar runt i 1520 km i timmen och trots det är jag helt tom på ord. Vissa saker man inte förväntar sig händer på en hundradelssekund och plötsligt är tankarna på ett helt annat håll. Jag vet inte hur många som vet det men jag har nog fått tänkandets förmåga och det tar livet av mig. Jag har visserligen fått talets och skriftens också men inget av dem två sistnämnda går mig på nerverna, medan min hjärna får mig att bli snurrig på grund av att jag tänker alldeles fööör mycket. Jag som annars har mina kontrollbehov när det kommer till mitt liv kan gå under marken pga en bagatell. En sådan stund är kommen och jag känner inte för annat än att gå i ide, inte för att det handlar om något negativt, det är inte speciellt positivt heller för den delen. Jag saknar någonting. Vad jag saknar tror jag inte ens att jag själv vet. Det jag vet är vad jag skrivit ner här. Det jag kommer att lära mig är upp till framtiden...
12 januari 2012
Har inte alls mycket och säga för tillfället. Har bombat en låt sen igår och tänkte dela med mig. Låten är från 1975 men var inte allt för kritiska, det är en av de största balladerna. För rockballader är det bästa som finns! Kasta RnB, ingenting är bättre än riktig musik med riktig känsla. Låten är iaf 37 år gammal och den går fortfarande inte och tröttna på. Njoy!
new years eve
let go
inspiration is one way to happiness
Fan vad mycket obesvarade kommentarer jag hade. Jag upptäckte det nyss, men har svarat på dem flesta, visste inte ens att det fanns folk som läste längre, shit. Jag svarade alltid på kommentarer förr, då jag orkade vara aktiv dvs. Nu så skriver jag när jag inte har något och göra eller då jag behöver skriva av mig, nu är det något mellanläge. Jag behöver skriva men vet inte om vad... Och jag har ingenting och göra men nu börjar jag faktiskt bli trött. På tal om kommentarer, såg ju flera stycken fina av för mig okända personer och ett stort tack till er! Till de/den som slänger in onödiga kommentarer som "klänningen har korvigt tyg", tack, nästan ett större tack till dig än till dem andra, jag vet att duuuu sitter alldeles för ofta med för mycket fritid och letar negativa saker och jag är väldigtöverväldigad över att ha människor i min närhet när jag inte ens valt dit dem, som bryr sig så mycket om mig, därmed förtjänade du dessa rader, puss på dig! Jag måste bara säga att jag inte förstår varför man ska vara så negativ mot andra, antagligen för att man dömer sig själv hårdast? Och vill man må bättre med hjälp av att försöka trycka ner andra, been there done that, det gör en inte lycklig. Det som gör en lycklig är att omringa sig med människor man tycker om och som får fram det bästa ur en. Jag älskar att vakna upp på morgonen och känna att jag gör någon nytta, då känner jag mig vacker. De dagar jag vaknar upp uttråkad och fantasilös dvs inga mål att nå, ingen utmaning osv, känner jag mig nog som fulast, det hade jag förmodligen gjort om jag vaknade upp som Megan Fox eller någon Victoria Secret modell som ni förmodligen tycker e assnygga. Ingen inspiration ingen skönhetskänsla. Hänger ni med? Det är bl a därför jag vill jobba med att hjälpa människor, för att det får mig att må bra och vilja gå upp på morgon, och det strålar om mig när jag är på det humöret även om jag skulle vakna upp med världens knullrufs och mascara ner till mungiporna. Jag har blivit en stark människa då jag känner att jag inte är beroende av någon annan, och skiter i allt negativt runt omkring mig. Jag mår bäst så. Med mig själv, utan negativitet och mål att sträva efter, det är nog allt jag behöver.
we're all beautys
love n love will come back 2 u
2012!
Nu blir det första inlägget år 2012. Måste ju fortsätta lägga ut bilder eftersom att det är tanken med skitbloggen. Att jag ska kunna titta tillbaka om några år så att säga. Här är en gooo bild innan spontanutgången igår, bilderna från nyår borde ju också bli aktuella. Men vi börjar med detta. Och så får jag väl tillägga att det var den konstigaste utgången på länge, men konstig är allt annat än tråkig, right?
were sexy and we know it hahahahahhaaha
