17 oktober 2012
Insåg precis hur mycket jag tycker om Sverige ändå. Och hur mycket jag saknat vissa som t ex Linnea, Kimja, Sara osv. Eftersom jag saknar min familj så mycket åker jag upp dit idag, eller så ringer jag och försöker avbomma med tanke på att jag ska vara barnvakt vid halv fem och frågar om jag kan få komma i morgon istället. I-landsproblem haha. Utomlands är man så himla glad, positiv, lycklig och dessutom känns det som om man hinner med allt, typ optimist på hög nivå. Sen kommer svensken(pessimisten) i en fram så fort man kommer hem. Fuck pessimistfanskapet! Ska besegra svensken i mig!
Kommentarer
Trackback
