Cilla

Jaha, då var "sommaren" slut. September börjar redan i morgon, men inte mig emot, jag har alltid tyckt om september månad. Jag sitter med lite tankar om hur jag ska göra i en viss sak. Jag har hört att man inte går ner i vikt om man endast tränar utan en kostförändring, så jag funderar på det som fungerat för mig tidigare, dvs LCHF. Strikt LCHF kombinerat med träning minst 4 dagar i veckan, just för att få in vanan, för att kunna avsluta LCHF längre fram utan att öka i vikt(som jag gjorde sist). Planen är att gå på LCHF i ca 1 månad beroende på resultat, vi säger tills jag väger 53 kilo till mina 164/5 cm. Därefter tänkte jag successivt minska fettet och öka kolhydraterna litegrann, utifrån hur man känner just då. Jag har ju aldrig haft problem med att följa en diet och nu när jag slutat min festkarriär så borde det vara mycket lättare. Problemet är just när man kommer till alkoholen, jag kan ju endast dricka sprit av olika slag, och vad blandar man det med. Jo, iallafall något som innehåller en jävla massa socker. Där har vi problemet, därför skiter jag i alkohol(med undantag för födelsedagar) och kör mitt race. Jag gick ner till 55.5 kg på en och en halv månad då jag tränade sammanlagt 6 gånger(dvs ingenting), denna gången stannar jag inte upp förrän jag väger 53 och inte ett gram mer. Det är på tiden att jag slutar stå och nypa mig i fettet och gör något åt saken, lathet har jag inte tid med efter söndagen! Varje måndag ska jag visa foton och lägga ut mått och vikt. Resultaten ska synas på bloggen för att jag aldrig ska tveka på LCHF igen!

Är det inte ansträngande och göra ingenting? Jag blir så himla trött av det. Nej, jag är inte sarkastisk utan jag tror faktiskt att man lägger ner mer tid på att tänka och psykisk ansträngning är ju mer utmattande än fysisk. However, jag mår bättre av att göra saker. Jag, som faktiskt hade tänkt storstäda, laga mat och ta mig en långdusch, ligger fortfarande i soffan. Varför är det så tro? Vila är inte guld värt för fem öre. Jag vill leva ett liv där det ständigt händer saker, nya saker och bra saker såklart. Jag tror att jag blir uttråkad av rutiner, av att vakna upp varje morgon och göra samma sak, av att ha samma jobb. Förändring är nog snarare min grej numera, och får jag ingen större förändring då får det bli att försöka se små saker ändras. Förr blev jag så instabil av förändringar men nu är jag nästan beroende av dem. Undra vad det är som skakat om min värld så mycket?

Yes! I morgon kör vi. Första dagen på körskolan alltså. Det är intensivkurs som gäller för min del så jag räknar med att ha körkortet i slutet på månaden, sjukt hur fort det kan gå. Jag är 110 på att jag klarar det med så det är inga problem, jag har ju kört en hel del innan så det borde ju sitta, teori har jag knappt pluggat men det borde gå fort, jag är ju lättlärd så 8 timmar om dagen i 10 dagar borde räcka gott och väl. I skolan läste man ju en kurs på 50 eller 100 timmar så det borde inte vara svårt och lära sig körkortsboken ut och innan på 80 timmar. Efter det så ska jag vidare i livet, det måste man ju! Man kan inte stå stilla på en plats och hoppas att saker och ting blir bättre av sig själva mina vänner. Jag kommer aldrig att nöja mig och det kommer att ta mig långt här i livet, förutom när det kommer till relationer(nära och kära) för jag anser inte att det är någonting man behöver jobba på, det ska inte vara besvärande. Men karriär däremot, då ska man jobba sig uppåt, man ska inte nöja sig med att vara t ex städerska, servitris osv, för då fastnar man där, och det vill inte jag göra. Inte för att jag inte respekterar de yrkena, men för att jag vet att jag kan bättre och kommer därför göra allt tills jag är högre upp än toppen av berget!